FAQ

-Det står att sadlarna passar korta och runda hästar, betyder det att jag inte kan ha den på mitt halvblod?

-Jo, Montségur passar utmärkt även på hästar med höga mankar och en lång, eller kanske snarare mer normal rygglängd. Finessen är att dessa sadlar har bra förutsättningar att ligga bra även på en häst med kort rygg och med ett sämre sadelläge. 3-punktsfästet för sadelgjorden gör att man kan justera läget för gjorden. Både den stora anliggningsytan och 3-punktsfästet gör att sadeln ligger an bättre mot ryggen utan att kana eller vippa. Detta är ju inget som ett halvblod mår dåligt av- tvärt om! Bommen är utformad så att den inte ska trycka på manken.

-Jag har en kraftig och stor islandshäst men med kort rygg, vilken modell ska jag välja?

-Alla sadlar går bra på en islandshäst. Har man en riktigt grov häst rekommenderar sadelmakaren Montségur Country som ger en STOR häst utrymme hela vägen ner så att säga. Ibland kan man höra att islandshästar måste ha en sadel som ger rörelsfrihet! Javisst, men vilken häst behöver INTE det? Sadlarna från Guichard ger rörelsefrihet även för spektakulära gångartshästar. Till riktigt korta ryggar kan man få bommen kortad till 48 cm.

-Jag har flera hästar, kan jag använda samma sadel till allihop eller måste jag köpa en till varje?

- Bommen i Montségur-sadlarna är styv och flexar INTE. Det är alltid bäst att låta varje häst få sin egen sadel. Syftet med en sadelbom är att fördela vikten av ryttare och packning på en så stor yta som möjligt utan att hindra rörelserna. Om en bom är mjuk så att den formar sig betyder det att där den tyngsta punkten är, där får hästen hela trycket. På en distanssadel speciellt är det viktigt med FÖRDELNING av vikten därför är bommen styv i Montségur-sadlarna. Jämfört med en engelsk bom har en och samma bladsadel större förutsättningar att passa fler hästar. Det gäller att känna sina hästar och se hur de rör sig för att upptäcka om sadeln klämmer eller balanserar fel. Bladet ska ligga jämnt över hästryggen med så stor kontaktyta som möjligt utan att klämma någonstans eller hänga som en bro.

-Vad ska jag ha under sadeln?

-En bladsadel har inte stoppning i panelerna som en engelsk sadel, därför behövs en rejäl pad. De padar som Guichard själv gör är av bästa kvalitet, ren filtad ull och förstärkta med skinn där remmarna för 3-punktsfästet hamnar. Visst kostar de en vacker slant men du kan räkna med en livslängd på minst 10 år normalt slitage. En filtad ullpad är inget man slänger i tvättmaskinen utan det är rotborste och vädring som gäller som skötsel. Ett sätt att underlätta för sig är att lägga en caruna - en formskuren skinnpad under paden.

-Jag tycker om att rida ut i skog och mark men vill även kunna rida dressyr, går det bra i de här sadlarna?

-Det går alldeles utmärkt! Faktum är att de krav som en distanssadel uppfyller gör den utmärkt för skolridning. Den placerar rytaren i balans i lodrät sits. Den stora anliggningsytan gör att vikthjälper tydligt går igenom till hästen så att även små viktförskjutningar märks tydligt. En bladsadel är bred i sitsen och öppnar bäckenet på ryttaren så att sittbenen och hela bäckenet hamnar rätt. (Det är därför man uppskattar neoprenlagret som ligger som "amortisseur" och skonar baken! Vill man ha ytterligare stoppning är en rumpvärmare ett bra komplement. Den som Guichard gör är av maskintvättbar ull och har ett extra lager med filtad ull inuti.) Mindre lämpligt är att ägna sig åt banhopning i en bladsadel med höga valv. Att ta sig över stock och diken i skogen är inga problem, men de höga valven och den lodräta sitsen gör att det inte är någon lämplig hoppsadel. Dock är det inga problem att rida lätt om man vill.